Förläng sladden till adventsstjärnan och slipp grendosan

Jag hatar sladdar och sladdhärvor. De samlar damm och är fula. Ännu mer än sladdar hatar jag stora grendosor. Ofta är sladdarna till dem för långa och eftersom man inte har någonstans att gömma dem blir de liggande på golvet.

Tidigare år har det alltid blivit provisoriska uppsättningar av adventsstjärnorna i fönstren. Så här ungefär:

För att slippa det i år bestämde jag mig för att förlänga själva sladden i stället. Trettio minuters jobb och jag slipper grendosan eller vanlig förlängningssladd! Än så länge har jag bara gjort det i köket men jag kommer definitivt att göra detsamma i resten av rummen också. Jag köpte in kopplingsplintar (kärt barn har tydligen många namn, de heter olika i olika butiker) som man skarvar sladdar med. Det behövs så klart kabel att förlänga med också men det hade jag hemma sedan tidigare. Så här blev resultatet:

Du behöver:

Två kopplingsplintar 
Anslutningskabel
Stjärnskruvmejsel (liten)
Skruvmejsel (liten)
Avbitartång

Tillvägagångssätt

Knipsa av sladden till adventsstjärnan där du vill skarva den. Mät ut hur lång kabel som behövs för förlängningen och klipp till den. Skala av den vita plasten längst ut på kabeln/sladden. Skala sedan de blåa och bruna ledningarna så du får en lagom bit koppartråd att sticka in i kopplingsplinten.

Så här ska det se ut!

Montera ledningarna i kopplingsplinten. Blå mot blå och brun mot brun. Spänn fast med skruvarna men inte så hårt att du klämmer av koppartråden.

Så här ska det se ut när du har monterat ledningarna.

Sätt sedan ihop plinten så att den sluter tätt kring sladden. Upprepa hela proceduren en gång till med andra änden av sladden. Klart!

Inte världens snyggaste grunka men bättre än en grendosa.

Bildspecial - kolonistugan på Zenith i Malmö

Ikväll satt jag och kollade igenom gamla foton och jag fastnade i mappen med alla foton från Zeniths koloniträdgårdar i Malmö. Området är Sveriges näst äldsta och fyllde 100 år 2009. Jag hade en fantastisk liten stuga där, en av originalstugorna, som jag sålde när jag flyttade till Stockholm. När jag köpte stugan 2005 blev jag idiotförklarad av större delen av bekantskapskretsen. Men jag hade bestämt mig och när jag väl har gjort det är jag envis som få. Visst, det regnade in lite genom taket och det fanns inget som inte behövde renoveras men något måste man ju ha att göra på fritiden. Jag längtade efter en trädgård att pyssla i och såg fram emot ljumma grillkvällar på sommaren.

Renoveringen tog mig nästan fem år men det var det värt. Jag lärde mig otroligt mycket under tiden och alla rädslor inför att renovera på egen hand försvann spårlöst för att aldrig komma igen. Taket hade jag hjälp med men annars fixade jag allt själv, till och med att dra in nytt vatten. Nedan kommer en liten ego-boost som visar hur kolonin såg ut när jag tog över och när jag var klar. Usch, nu blev jag alldeles nostalgisk. Världens finaste stuga!